Han har fyllt 10 månader. Vår Nils, som kallas Nilla. När man än ser honom rör han sig. Klättrar, kryper, står, går, kravlar, ålar, rullar. Han har lärt sig klättra upp på soffbordet, vilket är en ny utmaning i tillvaron. Och igår stod han själv flera gånger, för första gången. Han spänner den lilla kroppen, balanserar på tå, för att nå något högt upp. Oftare och oftare når han. Han klappar händerna och vinkar. Säger "mamma" och "pappa". Typ i alla fall.
Han är 76 cm lång och väger 9,4 kg. Äter bättre och bättre nu när han inte nattammar längre - jag tycker jag märker stor skillnad bara under de här två dagarna vi har provat. Han är inte tjock, men mycket kropp, stark och stadig. Han älskar diskmaskinen, fjärrkontrollerna, datorn. Och sin gosemus, som han trycker hårt mot ansiktet i en lycklig omfamning när han får tag på den.
9-månaders perioden har varit jobbig. Han, som tidigare var så tålmodig och solig, blev klängig, mammig och väldigt krävande. Det känns som vi är på väg ur den nu. Efter mycket bärande, amning och svåra nätter.
Jag börjar ana en ny Nils som är på väg fram. En nyfiken, envis, ljuvligt fin liten kille. På väg ut på egna små krypturer för att möta livet.
3 kommentarer:
Grattis grattis till coola lilla Nilla! Vilket energiknippe! Skönt också att den där 9-månaders-krisen är till ända. Och, peppar, peppar, skönt att nätterna verkar lägga sig till rätta. Ska bli mycket spännande att få fortsätta följa och lära känna din minsting här! Stora kramar till er!
Jag anar en ny mamma också...en stark och fantastiskt fin mamma som fått ny kraft....Vad fin han är, er Nilla!
k:
Tack, ja, han är en jättefin liten kille. Och 9-månaderskrisen...jo, den är inte att leka med. Jag är verkligen glad att det börjar plana ut nu. Och detsamma till er, alltså att lära känna och få följa! Kram, kram tillbaka!
Maltes mamma:
Ja, jag hoppas det. Snart i alla fall, bara jag får sova några hela nätter:D Han är fin, lilla Nilla. Jättefin faktiskt. Kram
Skicka en kommentar