Jag hade tänkt skriva ett inlägg om att jag nog i alla fall är en sån som inte ska ha barn. En sån som jag trodde att jag var när jag var sådär 29. Därför att jag är en sån som behöver läsa tidningen minst en timme varje morgon. I fred. En sån som vill sitta på café och sippa på varmt kaffe och läsa böcker. I fred. En sån som vill dansa, träna, gå ut, äta middagar som inte är korv stroganoff och fiskpinnar. Gärna med andra. Jag tänkte hela inlägget kl 08.45 när jag hade varit uppe i tre timmar med snorig och kinkig unge, hade det klart i huvudet. Fast jag prioriterade en dusch i fred istället för att skriva det.
Och efter duschen, hemlagad pizza till lunch och beslut om att följa minsta motståndets lag så är jag nog en sån som ska ha barn i alla fall. Trots att de inte fattar att man ska sova om nätterna. Trots att Nils verkar vilja amma tills han blir tonåring, fast jag redan har slutat vilja det. Trots att det har kinkats och gråtits. För vi har varit ganska snälla mot varandra. Och för att jag inte tänker ge mig i kast med något som kräver någonting alls idag. Jag följer minsta motståndets lag idag. Slaviskt. Glass och kakor, ingen jacka och mössa på, film till frukost lunch och middag.
You name it. Jag gör det.
5 kommentarer:
Och det gör du helt rätt i, tänker jag.
Och jag hoppas och tror att du får din energi och din lust tillbaka ännu lite mer när ni får sova på nätterna.
Man måste ha sådana dagar för att orka vara benhård andra...:-)
Vi har haft samma dag idag. Stora tjejen, 2.5 år, har fått se Madicken hela vakentiden de timmar vi har befunnit oss i hemmet. Resten av dagen tillbringades på Junibacken där det blev 2 chokladfyllda guldpengar FÖRE maten och jag var tvungen att köpa största storleken på en mjukis-Findus eftersom hon blivit lovad en Findus och mellanstorleken var slut...Jag är glad att lillan inte kan prata än för hon hängde bara med i baby-björnen och var glad för en majs-krok efter lunchen :-)
Jag misstänker att tiden när man kan sitta på ett café med en hög tidningar och en god bok kommer åter och att jag då kommer sakna bebis-doften och de goa småbarns kramarna. Jag kommer dock inte sakna trots-skriken och tjatet :-)
det är en bra lag... :)
Go girl!! Glass är ju också mat:) så sant som det var sagt. KRAM
alla:
tack för kommentarerna, de gör mig glad!
Skicka en kommentar