onsdag 22 december 2010

Läget då? Jodåtack, en Sobril hade suttit som en smäck

Så här är det ju: de senaste månaderna har det ju hänt väldigt mycket. Kärleken fick nya jobbet i Malmö, vi bestämde oss för att ta det stora steget och flytta till Skåne, jag fick nytt jobb i Lund, jag sa upp mig, vi hade visning av lägenheten och sålde den så där som det tydligen bara går till i Stockholm när det går på 4 dagar alltihop och det budas och går undan och vips så skriver man kontrakt.

Men vi har ingenstans att bo än i Skåne, letar både i och utanför Malmö och Lund, och paniken kommer krypande vid tanke på dagisplatsen som ju inte heller finns än. Och vi har rest ner och kollat på hus och ringt mäklare och det går lååångsamt och ibland ringer de inte tillbaka och budgivningen kommer inte ens igång förrän efter några veckor, kanske månader, och vi är lite så där Stockholmsspeedade och snäpper mentalt med fingrarna - fort ska det gå, kom igen då...

För vi längtar efter hus - eller jag längtar efter trädgård och kärleken efter dubbelgarage. Och kanske några kvadrat mer än våra nuvarande 62 då. Men det är svårt att leta bostad på distans, man måste köpa med både hjärna och mage och det är svårt med magen om man inte är på plats. Så, det är bara att vänta och lägga upp reservplanen. Flytta ska vi i mitten av februari hur som helst. Och den 1 mars kör bägge nya jobben igång. Helt plötsligt är det inte mycket tid kvar...

Men nu är det snart lite välbehövlig vila som gäller, hemma i lägenheten, på en och samma plats med de tre viktigaste människorna. Få ner de där spända axlarna, hångla lite mer. Vi har bestämt oss för att skippa julskinkan och käka hummer istället, kanske tillsammans med en skinkknäckis och lite risgrynsgröt men inte mer julmat än så. Och det ska bli så jäkla skönt. Jag tror verkligen att vi alla behöver bara vara, åka lite pulka, äta lite god mat, sova mycket. Ja, så mycket sova som det blir hos oss då med en liten skrikhals, som går igång varje kväll mellan 21 och 22 och som inte nöjer sig förrän han får sova bredvid en mamma. Och en liten större människa, som vaknar och drömmer om lejon och tigrar och gråter och som också vill sova bredvid en mamma eller pappa och samma små morgonpigga liv som oftast vaknar före 6 och väser, "Mamma, gå upp".

Men, i alla fall, jullov. Det hägrar verkligen.

6 kommentarer:

k sa...

Mmmm, det är verkligen mycket ruljangs i ditt/ert liv just nu och i april kommer du att se tillbaka på den här tiden och tänka: oj, vad allt löste sig bra! (Hoppas och tror jag, men fy tusan tills det gör det, förstås...). Och det där med sömnen - shit - exakt så har vi det här också: en liten som vaknar alldeles för tidigt på natten och vägrar somna om i egna sängen och bara kan sova bredvid mamma. En större som kommer in någon timme senare och har drömt något och bara kan sova mellan oss. Men våra är oftast lite segare på morgnarna; 6.30 får vi sova till iaf.
Njuuuuut nu av jullovet - åh, vad jag unnar er riktigt underbar tid tillsammans! Stora varma kramar från mig!

No-one sa...

Förstår att det måste kännas turbulent nu. Skönt med julledighet. Hoppas du kan koppla av och verkligen njuta av den. Allt det där andra löser sig. På ett eller annat sätt. :)
Kram

Anonym sa...

Vila. Och ge er tid att landa lite. Allt brukar ju lösa sig ändå. Så försök ge varandra tid för sömn, ät mycket choklad och kramas. Det andra hinns med. Lovar!

God jul, fina du!
/Elma

Anna ser dej sa...

K: tack fina! Jo, det är mycket som händer men jag har tillförlit. Jag tror verkligen att det kommer bli bra, men lite stress fram tills allt är färdigt blir det ju... Och jag ska TOKnjuta av ledigheten. Om några timmar är vi där ju! Och du, ha det helt fantastisk själva - jag misstänker att det blir en del jobb för din del men jag hoppas ni får vila tillsammans också. Kramar!

Alexia: ja, det tror jag också! God jul och ha det härligt med din fina familj, kram

Elma: du är klok du, jag ska göra precis det! God jul till dig, hoppas ni får det riktigt bra och skönt! Kram

anna sa...

hu det är tufft att flytta, särskilt i samband med att byta jobb! och så pass långt. håller tummarna för att det löser sig med det nya boendet, snart. och för att jullovet är lugnt och behagligt, ändå.

Anna ser dej sa...

fru a:
ja, det kommer säkert lösa sig, men hur vet vi inte än:) jag tänker att vi kanske behöver lite kaos i livet efter ganska stillsamma år... och julen är lugn och härlig. idag sov vi till 07.30. allihop. jag tror aldrig det hänt innan!