tisdag 25 augusti 2009

Är det inte den ena så...



Lite ironiskt är det att Nils verkar vara den som har sovit bäst i natt. Sixten har kommit in i någon fas med mycket drömmar och mycket gråt på nätterna. Eftersom han inte använder napp, men istället flaska så har alla uppvak och alla "vatten"-rop dessutom genererat ett styck blöj-, lakan- och pyjamasbyte mitt i natten. Det var ingen hit, om man säger så. Mer gråt, mer skrik, mer rop på vatten.

På dagis berättade en av hans fröknar idag att han pratar så mycket. Eller rättare sagt, han försöker och vill säga så mycket, men det kommer inte riktigt ut. Och jag känner igen det. Han pratar långa haranger här hemma, men kommer liksom av sig när det är något han inte riktigt kan uttrycka. Kanske är det det som gör att nätterna är så oroliga? Eller nåt annat. I vanlig ordning kan det ju vara vad som helst.

3 kommentarer:

k sa...

Det verkar som att mycket kommer "lösa sig" när två-åringarna har börjat behärska språket lite bättre. Det är åtminstone vad jag hoppas. Jag läste precis i Malin Alfvéns bok "Fråga Malin" att det där med att sova dåligt i två-årsåldern faktiskt är en fas och helt naturligt. Skönt för oss fas-människor, inte sant? Men nog är det jobbigt att den ena avlöser den andra och att det ALDRIG tycks bli lugnt nattetid. Jag bävar inför sjukdomssäsongen som startar any minute. Sömnen lär ju inte slå rekord i "bra" då. Kram!

Fröken Blund sa...

som sagt, det kan vara vad som helst...både tryggt och inte, att höra tycker jag!
Men helt klart tycker jag att man kan se ett samband mellan sömnsvårigheterna och utvecklingen. Det slår nästan aldrig fel, att lillkillen sover mer oroligt när han har sina "utvecklingstoppar" (Vad ska man kalla det för, ursäkta mitt svamliga inlägg, men jag är ju nybliven tvåbarnsmamma, då blir det inte bättre än såhär ibland, hehe)

Anna ser dej sa...

k:
Aha, härligt att fas-teorin kan styrkas! Och här har vi redan börjat med lite förkylning som grädde på moset...

fröken blund:
Ja, det tycker jag också blir tydligt. Händer det mycket med kropp eller själ så sätter det direkt spår i sömnen. Det är både jobbigt och skönt att veta. Och din uttrycksförmåga tycker jag är synnerligen bra för att vara en nybliven tvåbarnsmamma:D