Jag trodde inte jag skulle bli så glad som jag blev i morse när jag såg de amerikanska valresultaten. Men det kändes så stort och så hoppfullt efter att ha levt i misströstan över hur någon vid sina sinnens fulla bruk kan ha tänkt när de röstade fram Bush till president. En oändlig misströstan över antiterroristlagar, Guantanamo, energiförbrukning och abortmotstånderi.
I morse såg jag med tårar i ögonen på Obamas tal och tänkte på förändring. På vad som faktiskt kan hända när man ger människor nytt hopp. Och vad man kan göra tillsammans, med gemensam kraft.
Förändring. Jag längtar efter och gläds åt den.
3 kommentarer:
Yes we can!
yogamamma:
...Power to the people...:D
Sorry, lilla gumman!
Ha inte för stora förhoppningar. Det finns bara så mycket en människa kan göra och den stackars Obama måste ju försöka fixa det som Bush bestämt!
När man kommer ut i verkligheten så inser man att man inte kan vara vän med alla och att det alltid finns någon eller några som kommer ikläm. USA har ju ibland visat sin besvikelse på förskräckande sätt.
Gambla Moster
Skicka en kommentar