I november börjar den. Färgtörsten.
Från att ha sprakat av höstfärger så antar naturen plötsligt 14 nyanser av brunt. Eller grått. Öststatsgrått.
Och människorna sätter på sig den pigga färgen svart och glor ner i marken när de travar fram genom det iskalla duggregnet.
Då börjar min färgtörst, som varar ända in i april. En längtan efter smaragdgrönt, fuchsia och rapsgult. En längtan som går ända in i kroppen och gör att jag känner mig blodfattig.
I år kureras den av vagn, åkpåse och unge.
Han sätter färg på tillvaron, Sixten.
10 kommentarer:
Men Anna, november skall vara så! På söndag är det första advent och då skall alla ljusen fram. Alla ungar skall tindra och vara klädda i rött mot gröna granar! Snart vänder det! Du har ju börjat bra med Sixten och hans utstyrsel.
Jo, november funkar ju när december kommer lackande med ljus och stjärnor. Men sen kommer januari, februari, mars... Grå, grå, grå, som mössan på mitt huvud.
Ja, men efter 21/12 kan man ju se att det blir ljusare för varje dag, en minut i taget. Fåglarna börjar låta.Första Kolisen börjar sjunga en klar, kall kväll. Efter nyår vet man ju att det bara är en tidsfråga innan snön smälter. Efter nyår brukar jag inte skotta snö utan börjar fixa gräsklipparen för att den skall vara i trim till säsongstart!
Man måste vara lite optimist!
Jag har samma märke på vagnen, men med färgkombon blå/grön. Har också tänkt att den lyser upp vintermörkret. Men orange/röd ser ännu bättre ut.
ja, han lyser verkligen upp tillvaron lilla Sixten. HÄRLIGA kombinater. Heja dig!
Vilken härlig bild! Man kan inte annat än bli glad när man ser den. :D
gambla moster:
det är skönt att ha en optimistisk moster!
anna st:
jag älskar den gröna också! och med blått måste det vara väldigt fint och upplyftande:D
act as if:
heja tillbaka!:D
mi:
ett vitaminpiller för öga och hjärta:D
Jag blev så inspirerad av din Sixten-bild att jag var tvungen att åka till H&M igår och köpa något riktigt färgglatt.
(tänker inte nämna att jag åkte därifrån med en svart cardigan eftersom jag ser det som ett personligt misslyckande)
louise:
vad bra att jag kunde inspirera! (svart är ju också snyggt):D
Wow, vilka härliga färger! Vi kör en röd vagn, Peo har färgglad jacka och ofta en rosa AIK-mössa. Det lilla extra gör mycket i höstmörkret :-)
Skicka en kommentar