Helgens nyckelord: pannkakstårta, jackjakt, släktmiddag, snöväta, solvärme, kärlek, trotsutbrott, morgonväckning, Skansen och glatt humör.
Den var fin, helgen och sen tog den slut. Vi har klappat ormar på Skansen, promenerat massor, blivit varma i våra dunjackor och sen blivit kalla och blöta i desamma. Vi har ätit god mat, sett på film, träffat släkt och vänner. Jag har sett vårens första snödroppe. Det gjorde mig intensivt lycklig. Sen snöade det jättemycket och det kändes lite tröttsamt.
Livet rullar på. Livet rasslar iväg, lite väl snabbt kan jag tycka. Jag hänger inte riktigt med. Men det är bra ändå, livet. Vi trängs i tvåan, vi släpar matkassar mellan Daglivs och kylskåpet, vi går upp 6 varje morgon oavsett om det är helg eller vardag och har rutiner för hela dagen fram till 20 när bägge barnen brukar sova. Allt fungerar utom sömnen. Ibland är det så jobbigt att jag svär och gråter. Ibland är det hopplöst. Men just nu är det bra ändå, för allt flyter, vi är här på samma plats i världen och inom mig brinner ett ljus av glädje .
Och just nu vaknar Nils för tredje gången på två timmar och jag inser att jag får publicera det här väldigt snabbt. Så jag inte ångrar mig.
5 kommentarer:
jag säger bara det är fan mig inte lätt att vara människa år 2010, så jag tycker att vi är fantastiska som orkar. kram ♥
ja, ibland handlar de här småbarnsåren väldigt mycket om att överleva. Åtminstone känns det så för mig. Jag går på någon slags autopilot mellan 7-20, då barnen är vakna, och sedan är det som om tröttheten kommer ikapp mig. Och då orkar jag oftast ingenting. Så allt det där som JAG skulle vilja, det blir liksom liggande.
Men så är det. Just nu.
Och när lyckan finns där klarar vi väldigt, väldigt mycket.
Pust ja, inte är det så upplyftande och KUL alla gånger det där med rutiner, livsrace och hur-ska-jag-nu-prioritera-?...
Här nere i södern har krokusarna tittat upp och påskliljorna är på god väg. Jag har cyklat utan vantar och mössa, jag har funderat på om Rubinen ska få ha vårjacka med vindfleece under och tunna vantar (märk väl; "funderat"...), vi har bytt till vårmössa, vi har stannat ute på gården och spelat fotboll efter dagis i ett ganska behagligt eftermiddagsljus och allt känns faktiskt lite lite lättare. Och snart är allt det där uppe hos dig också. Men visst rutinerna är ju kvar där, om än något roligare när de kan fyllas av dagsljus och värme också. Stora kramar!
Jag hejar på dig!
Det låter som bra rutiner:)Kram vännen
Alla småbarnsföräldrar borde få ett diplom tycker jag. För att ni orkar. Utan sömn blir man ju förtvivlad till slut. Hoppas ni får en fin påsk och att du får lite andrum emellanåt. Kram.
Skicka en kommentar