Jag dricker honungsvatten och väntar på att den ska lägga sig. Hostan, en eländig långdragen historia, som kommit med från dagis. Som grädde på moset efter att eftermiddagen slutade med att jag lyckades tappa min mobil i en mugg kaffe. Den är inte alls glad nu. Men, det innebär ju att någon måste gå mobilshopping imorgon.
Nä. Nu är det natt och jag ska krypa tillbaka mot Sixtens varma små fötter som ligger uppdragna på min plats.
3 kommentarer:
Aj då. Krya på dig.
hahahahahaha.
förlåt. fan. det är inte snällt att skratta.
men. när man tappar mobilen. i en mugg. då kan man fan inte göra annat. Så retligt.
så retligt...kram!
Alexia:
Tack, tack. Och host, fortfarande.
fröken blund:
Glad att kunna glädja:D Men, det var ännu retligare att se den lååångsamt glida ner i muggen som jag höll i ena handen, från datorn som jag höll i med andra handen. Kram
Skicka en kommentar