Jag har putsat fönster, våttorkat golv, handlat ekologisk frukt, sprungit ärenden, promenerat raskt och förbrännande, vattnat blommorna, matat bäbis med näringsriktig mat och ringt min banktjänstekvinna.
Var f*n är mina stora, viktiga tankar?
8 kommentarer:
Anonym
sa...
Tankarna har väl inget med just sysslan att göra? Man kan vara på en internationell konferens, på en anställningsintervju eller hålla tal i Vita Huset och känna exakt samma sak... eller? /Cat
Farmor tänker på dig och gläds över den rena doften av våttorkade golv och nyputsade fönster.Tankar när sig på det vardagliga, tror jag, och kommer när man minst anar det. Vad nu stora tankar är för något? Livet, universum och allting? Men måste inte också de ha ett fäste i ett blankt fönster,ett rent golv eller något annat konkret??
de finns nog där (och medan man skurar golv går det ju utmärkt att lösa världsproblemen!) själv ser jag så mycket fram emot att bara pyssla med sånt där ett tag...
cat: jo, visst är det så. fast det kanske blir extra tydligt när man enbart sysslar med hemmapusslet. och det blir lite mycket hemmafru ibland bara. efter lite tänkande har jag kommit fram till att det snarast handlar om extremt lite egentid (i mitt fall). måste ta tag i det och få lov att hinna höra mina tankar genom bruset av köttfärslimpa och blöjor...
farmor: du är klok du. det är ju så också förstås. jag har märkt att det är omöjligt att tänka bra när det är stökigt hemma, så kanske de putsade fönstren och blanka golven blir ett steg närmare att få plats att tänka på något annat än vad vi ska ha till middag.
borgarbrackan: på lördag slår vi till! då jäklar ska det bli tänka av...
fru a: så sant. det går utmärkt att tänka medan man gör något väldigt handfast. fast ibland tar det handfasta över tycker jag. men, som sagt, jag tror mer det handlar om att man behöver hitta en balans mellan det eteriska och det fysiska. och jag har ju gjort det fysiska nu i snart 11 månader så jag har ett lätt sug efter det andra:D
Farmor funderar på, om det också handlar om inre plats? När man har små barn är man så uppfylld av en annan liten människas behov att de egna tankarna hamnar på undantag. Men vartefter den egna kompetensen som förälder växer i kapp med det lilla barnet,så blir det kanske plats för egna tankar igen. Man kanske måste avvänjas från att vara upppfylld av andra och annat, så det egna får plats.Glad vår och mycket njutning av en liten 11-månadersklimp önskar farmor!
Jag tror att jag funderar som allra bast nar jag gor just de dar sakerna som du beskrev ovan. Men jag forstar ocksa frustrationen i att vara "hemmafru". Kram till dig. Fran mig. Anda fran USA :)
farmor: det har du nog helt rätt i. jag känner egentligen först nu att jag är min egen till kroppen igen och kanske har det själsliga inte riktigt hunnit med? det blir ju så ofantligt stort att få barn och att sen lära sig separera sig själv från barnet är nog något som kräver lite arbete. för mig är det nog så i alla fall. tack och kram!
yogamamma: ja, det är bra att tänka när man bara gör med kroppen. men för mig är det nog som sagt så att det kroppliga tagit lite för stor plats i mitt liv. kramar till dig over there också - hoppas ni har en underbar resa:D
8 kommentarer:
Tankarna har väl inget med just sysslan att göra? Man kan vara på en internationell konferens, på en anställningsintervju eller hålla tal i Vita Huset och känna exakt samma sak... eller? /Cat
Farmor tänker på dig och gläds över den rena doften av våttorkade golv och nyputsade fönster.Tankar när sig på det vardagliga, tror jag, och kommer när man minst anar det. Vad nu stora tankar är för något? Livet, universum och allting? Men måste inte också de ha ett fäste i ett blankt fönster,ett rent golv eller något annat konkret??
Hörru, ta och svara på mina kontaktförsök så kan vi tänka stora, viktiga tankar ihop..puss
de finns nog där (och medan man skurar golv går det ju utmärkt att lösa världsproblemen!) själv ser jag så mycket fram emot att bara pyssla med sånt där ett tag...
cat:
jo, visst är det så. fast det kanske blir extra tydligt när man enbart sysslar med hemmapusslet. och det blir lite mycket hemmafru ibland bara. efter lite tänkande har jag kommit fram till att det snarast handlar om extremt lite egentid (i mitt fall). måste ta tag i det och få lov att hinna höra mina tankar genom bruset av köttfärslimpa och blöjor...
farmor:
du är klok du. det är ju så också förstås. jag har märkt att det är omöjligt att tänka bra när det är stökigt hemma, så kanske de putsade fönstren och blanka golven blir ett steg närmare att få plats att tänka på något annat än vad vi ska ha till middag.
borgarbrackan:
på lördag slår vi till! då jäklar ska det bli tänka av...
fru a:
så sant. det går utmärkt att tänka medan man gör något väldigt handfast. fast ibland tar det handfasta över tycker jag. men, som sagt, jag tror mer det handlar om att man behöver hitta en balans mellan det eteriska och det fysiska. och jag har ju gjort det fysiska nu i snart 11 månader så jag har ett lätt sug efter det andra:D
Farmor funderar på, om det också handlar om inre plats? När man har små barn är man så uppfylld av en annan liten människas behov att de egna tankarna hamnar på undantag. Men vartefter den egna kompetensen som förälder växer i kapp med det lilla barnet,så blir det kanske plats för egna tankar igen. Man kanske måste avvänjas från att vara upppfylld av andra och annat, så det egna får plats.Glad vår och mycket njutning av en liten 11-månadersklimp önskar farmor!
Jag tror att jag funderar som allra bast nar jag gor just de dar sakerna som du beskrev ovan. Men jag forstar ocksa frustrationen i att vara "hemmafru". Kram till dig. Fran mig. Anda fran USA :)
farmor:
det har du nog helt rätt i. jag känner egentligen först nu att jag är min egen till kroppen igen och kanske har det själsliga inte riktigt hunnit med? det blir ju så ofantligt stort att få barn och att sen lära sig separera sig själv från barnet är nog något som kräver lite arbete. för mig är det nog så i alla fall. tack och kram!
yogamamma:
ja, det är bra att tänka när man bara gör med kroppen. men för mig är det nog som sagt så att det kroppliga tagit lite för stor plats i mitt liv. kramar till dig over there också - hoppas ni har en underbar resa:D
Skicka en kommentar