onsdag 11 januari 2012

Ser du ljuset, Jonathan?


















Just nu är det nästan det enda jag kan tänka på. Ljuset. Det liksom växer i hela min kropp tillsammans med längtan efter våren. Jodå, jag kan hantera lite snö, skulle kanske till och med kunna uppskatta en pulkabacke efter Skånes regniga jul. Men våren. Jag längtar så. Jag vet att det är för tidigt. Jag vet att jag kommer att få möta vintern igen. Men, idag känner jag hur det spirar i kroppen när vårljuset slår igenom vintertröttheten. Jag tänker på frön som ska sås, på solvarma stenplattor under bara fötter, på färgerna som kommer. Vi är inte där, men min resa dit har redan börjat.

8 kommentarer:

annika sa...

Anna, jag fullkomligt älskar dina bilder! Den här är rent magisk och du fångar ju ljuset, ljuset som du vill ha, som jag vill ha. Och jag tror du har rätt, våren är inte här än, men idag fick vi en föraning om den och det kändes underbart. Kram kram

Sara sa...

Vi pratade om just det där hemma häromdan - hur man längtar efter fågelkvitter och känna hur solen äntligen börjar värma.

Anna ser dej sa...

Annika: Tack för den fina komplimangen! Det var den magiskt underbara nyårsaftonen när jag o barnen drack varm choklad på stranden och solen sken som den aldrig ville sluta... Jag längtar efter att det ska hålla i sig! Kramar!

Sara: hej! Jag ser att du ska göra samma resa som vi gjorde för ett år sen... Spännande! Och tänk på att den skånska våren kommer tidigare...

Fröken Blund sa...

och jag känner. exakt. lika dant. Känner mig som en liten unge, som längtar mig lite fördärvad. Älskar dina bilder. du är fantastisk, och vet du att dina ord inne hos mig gjorde mig alldeles varm. Jag är glad att vi mötts här i bloggvärlden, att våra stigar korsades. Tacksam för det. KRAM!

Anna ser dej sa...

fröken blund: ja, vi är nog ett gäng som delar den där känslan:) Tack fina fina, vad jag blir glad att höra dina ord! Och jag kan bara säga - detsamma! Jag är också så glad att få ha mött dig här någonstans i universum. Kramar!

Jessica E sa...

Kände samma sak häromdagen när solen tittade fram och jag fick en sådan där härlig känsla hur man kan känna i april när man känner att solen verkligen värmer och man är säker på att nu har det vänt, mörkret har vikit :-)! Det luktar solvarmt grus och fjolårs gräs och de första vårljuden från småfåglarna hörs. Snart så...

Anonym sa...

Solvarma plattor. Dit vill jag med. Tack för att du skriver så fint. Tack för att du är så fin! På riktigt, tack. Kram, Samma

till-vidas-ara sa...

oj vad fint det är här! hittade dej genom fröken blund som länkat hit. och vad glad jag blev. här stannar jag gärna kvar och jag känner alldeles precis likadant som du. kan inte få hit våren nog fort nu, men så vet man att det är så hiskeligt länge kvar så det är lite jobbigt. men idag är det inte lika mulet här som det varit så länge. solen tittar nästan fram och färgar molnen rosa.
helt fantastiskt fin den där bilden ***

kram Lycke