Jag och Sixten har hängt med mammorna i skuggan under Rosendahls äppelträd. Det har doftat vatten och mynta. Jag har sett Midsommarblomster och gässlingar. Ätit har jag gjort. Svindyr och svingod köttfärslimpa. Och druckit kaffe. Sixten har fnissat, kravlat, tuggat och sovit med de andra bäbbarna.
En gudomlig måndag är på väg i kväll. Då går vi ner i källaren för årsstämma i bostadsrättsföreningen. Och pratar tvättstuga, fimpar och motorcyklar.
Visst skulle man kunna kalla det ett antiklimax?
4 kommentarer:
Absolut, tycker farmor! Men tänk på att fimparna stör utsikten!
farmor:
så gör även tjatet från gamla gubbar:D
Dessa föreningsmöten. De tar alltid av min energi. Att folk bara inte kan fatta :)
Men jag är grymt avundsjuk på Rosendalsdagen. Härligt!
yogamamma:
eller hur. det är ju bara att fatta och sen är det bra med det. men, nej, det ska tjatas i oändlighet om det mest triviala...
rosendahl var fantastiskt. det är ju liksom alltid det:D
Skicka en kommentar