Den senaste en och en halv veckan har bara bestått av att packa upp, hitta plats för värmeljus, trosskydd och pulka, hitta bästa affären i närheten. Det har varit otaliga själssugande turer till IKEA och Bauhaus. Och sen det där med att lära sig hitta. Jag som har världens uslaste lokalsinne måste hela tiden svettas kring höger eller vänster och vilken väg jag ska ta. Vi har nästan lyckats packa upp alla lådor och nu behöver vi bara lite möbler för att fylla ut jättehuset. Det ekar liksom precis över allt. Men det känns hemma faktiskt, konstigt fortfarande, men hemma.
Och imorgon smäller det - första dagen på nya jobbet. Jag kommer på mig själv med att vara rätt nervös för det. Allt det där nya: kollegorna, förväntningarna, omgivningen. Tänk om de är bindgalna, tänk om de förväntar sig att jag ska göra saker jag inte alls har tänkt mig, tänk om... Det säkert bra såklart, men ni vet. Det är rätt läskigt. Imorgon vet jag mer. Om jag lyckats ta mig rätt väg från Malmö till Lund då...
4 kommentarer:
Åh, håller alla tummar för dig imorgon! Det kommer att gå som en dans förstås; hur kan de inte gilla dig! :) Kram!
Allt kommer att få finfint! Jag är säker :) Och det låter så härligt att det känns som hemma redan i ett stora hus. Kram!
K:
När du säger det så:-) Kram o tack för stödet
Annika: tack! Jo, det känns bra med hemmet, det är ju livlinan - att få landa någonstans där man kan samla kraft och få ro. Nu är bara nästa bedjan till gudarna att dagis där barnen börjar om 1,5 vecka blir bra. Kram
Hej! Jag pendlar mellan Lund och Malmö, beroende på var i de olika städerna du bor/ jobbar kan det ta en stund att ta sig... En cykel på vardera stället kan verkligen korta tiden (och ge känslan av att inte helt vara i Skånetrafikens våld ;)! Lycka till med Skånelivet!
Anna
Skicka en kommentar