tisdag 12 juli 2011

Jag. Är.

Jag stannar så sent jag har lust med på jobbet. Slutför det jag håller på med. Tar tåget hem. På cykeln från stationen känner jag en intensiv lycka i magen av en liten skuttande flicka i rosa klänning, doften från havet och vallmon i gräset intill. Kommer hem till ett tyst och stilla hus. Öppnar altandörren, släpper in kvällsluften. Andas djupt. Så oväntad känsla. Tidsrymden. Ingen väntar på mat, ingen behöver min uppmärksamhet. Det är bara jag här.

Trädgården på kvällen är min favoritplats. Jag älskar att gå där när svalkan kommit och dofterna letar sig fram utan brådska, utan svårighet. Låter handen glida över glättig mynta, ludna tomatblad, sträv lavendel. Det är som en skattkista, grönskan därute som jag får lov att dela med humlorna och fjärilarna. Dra en tistel här, plocka några vissna rosor där. Andas ut, andas in. Med magen, som jag försöker lära mig. I trädgården känns det som det är lätt att andas så.

Resten av familjen är kvar på Gotland där vi varit en vecka. Bland blommande vägrenar i lila, blått, gult. Med svärmar av fjärilar runt omkring. Med bad, cirkus och Visbys snirklande gränder kantade av rosor. Varvat med vredesutbrott, tjyvnyp och drömmar om lejon som äter upp. Sixtens mest frekventa ord har varit: aldrig. Oavsett om det har handlat om att komma och äta, kissa för natten eller följa med någonstans. Nils har oavbrutet spöat upp sin storebror och vrålat "jag bestämmer" när vi har sagt till honom att han inte får göra så. Ja, fullständig sommarharmoni som ni hör. Vanmakt och trötthet i kombination med glädje, närvaro och kärlek.

Några dagar kvar och sen åker jag till dem igen. Mina vackraste. Och argaste. Jag längtar, men nu njuter jag av att vara här, med mig själv.

10 kommentarer:

annika sa...

Så fint. Och andas med magen det är det bästa :) ibland måste man få njuta av sitt eget sällskap och bara vara för att sedan kunna ta upp kampen med vreden och kampen. Må gott!

Linda K sa...

man behöver små stunder med bara sig själv ibland. jag hoppas också få det inom kort :)

Anna ser dej sa...

Annika:
Ja, det är så. Först sätta på syrgasmasken på sig själv innan man hjälper någon annan. Jag har svårt att komma ihåg det, men oj vad det behövs. Ta hand om dig. Kram

Linda K:
Jupp, precis så. Hoppas att stunden kommer till dig snart också:)

Jessica E sa...

Precis så är det! Man längtar när man är ensam men behöver de stunderna också :-).

All is pretty sa...

Åh, jag är också solokvist hemma den här veckan (för första gången sen äldsta barnet föddes för 2,5 år sedan!) och det är ljuvligt. Jag har verkligen fått känna lite på det där livet som jag hade innan barnen och som jag nästan glömt bort. Jag älskar barnen över allt annat men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade en del av det jag nu kan göra. Mycket samma saker som du.

Gå hem från jobbet utan stressklump i magen för att jag är sen att hämta på dagis eller kommer få för lite tid med barnen innan de somnar. Uppleva att jag har en ocean av tid på kvällen när jag kommer hem vid halv sex. Äta mat som (bara) jag gillar i soffan. Åka ner till stan för tjejmiddag utan dåligt samvete. Friheten helt enkelt.

Och nu längtar jag mig nästan blå efter dem, både barnen och mannen. Tur de kommer hem imorgon. Då får även jag min beskärda del av trots, matvägran och bus. Och massa, massa pussar och kramar hoppas jag! :)

Kram till dig

Anonym sa...

du. skriver. så. fint.
kärlek. henrietta

Borgarbrackan sa...

Kan bara instämma. Du har en gåva du. Att beröra! Kram

Anna ser dej sa...

Jessica E: precis, både vin och vatten behövs:)

All is pretty: ja, det är både längtan och njutning. jag kan sakna de ensamma stunderna mycket, har alltid haft stort behov av det, men sen barnen kom så har det fått stryka på foten. ordentligt. så nu njuter jag. fast imorgon får jag träffa mina vackra igen och det längtar jag efter. kram

henrietta: finaste fina, tack. och all kärlek tillbaka till dig

borgarbrackan: tack vackra vännen, tack. du är fin du. kramar, kramar!

Alexia sa...

Låter underbart att du kan njuta så av din egen tid. Den är så mycket värt. Fortsätt så :-)

fröken blund slår dank sa...

och jag saknar dig nåt alldeles förfärligt här på bloggen. Kom hit nu...komsi komsi... :)Hoppas du har och haft en underbar sommar!!! Kram!